Säsongen 2019 går mot sitt slut och när man är mitt uppe i allt tävlande så glömmer man lätt att ibland bara stanna upp, reflektera och njuta av stunden. Ibland går det bra och då är det lätt att motivera sig mot nya mål, ibland går det sämre men hjulet rullar på, mot nya mål och nya tävlingar. Att glädjas över det som varit bra, små förbättringar på träningarna likväl som segrar på tävlingsbanan skapar harmoni och ger mig ny drivkraft i min vardag.

Jag gillar att tävla flitigt, det har jag alltid gjort. Dels för att jag älskar nerven vid tävling, att känna pulsen och stämningen inför ett lopp. Dels för att tävling är grymt formdrivande och stärkande för mig och med målet att komma i så pass god form att man kan prestera bra på tävling blir det lätt att få träningen gjord. Känslan när man tävlar och är i riktigt bra form (någon som jag kanske upplever 3-4 gånger/år) är helt magisk och värd all träningstimmar man lägger ned, före och efter just den känslan. Svårt att beskriva för någon som inte upplevt känslan men för någon som gjort det – behöver jag inte förklara mer, det är verkligen maxat.

Dock upplever jag att många, väldigt duktiga idrottsutövare i min kapacitet (män i synnerhet) är alldeles för ”rädda” för att tävla och endast tävlar ett par gånger per år, när de mycket väl skulle kunna tävla 10-12 lopp utan att det skulle försämra deras form, snarare tvärtom. Men vi tycker alla olika och jag kommer att fortsätta tävla flitigt (och pusha mina adepter att göra likadant) detta på den nivå  min kropp tillåter mig att göra det. Tacksam för gåvan att arbeta med en kropp som älskar träning och tävling i alla dess former.

Tog mig tid att gå igenom säsongens tävlingar och reflektera lite över det som varit och kom fram till följande säsong 2019.

12 jan – LÖPNING DM 3000 meter bana. Började tävlingsåret inomhus och det blev seger i M45 på en helt okej tid 10.06 (1a M45)

30 mars – LÖPNING Uddevallamilen (seedningslopp för Göteborgsvarvet) 10.3 km på 36.45 (passerade milen på 35.35) (5a totalt) och snabbast av de som var plus 40 år 

4 april -LÖPNING TIF terrängen 6 km. Seger i M45 där jag slog löpare jag inte slagit på många år. 6 km terräng på 22.21 (1a M45)

18 maj – LÖPNING Göteborgsvarvet. Första varvet på nästan 10 år gav mersmak och en fin tid på 1.18.53 (5a M45) 

25 maj – TRIATHLON Butlers lagtriathlon med laget 3CT med STING. Seger för 4 året i rad (1a i lagklassen)

1 juni, TRIATHLON Borås triathlon medeldistans. Seger i M45 efter en stark avslutande löpning (1a M45 och 15e totalt)

29 juni TRIATHLON Halmstad triathlon medeldistans. Seger i M45 efter en väldigt stark avslutande löpning (1a M45 och 7a totalt)

14 juli TRIATHLON Bolton IRONMAN. Formtopp som gav en 2a plats i M45 trots stora problem med magen avslutande 20 km (2a M45) 

19 juli LÖPNING Kraftprovet Trollhättan. Ett av mina snabbaste lopp på många år. (3a i M45)

24 augusti SWIMRUN Dalsland swimrun med Axel Samuelsson. Ett stabilt lopp där vi tog hem en 2 plats (2a totalt)

29 augusti CYKEL Tempo KM 3CityTriathlon 20 km. Ett okej lopp som räckte till 2a plats med 42.8 km/h i snitt, 7 sek från seger (2a efter Torbjörn)

4 september LÖPNING Terräng KM 3CityTriathlon 6 km. En dag då det bara flöt på. Seger med 20 sek. (1a)

14 september DUATHLON SM duathlon i Helsingborg (5 km löp, 20 km cykel och 2.5 km löp) Grymma ben hela dagen räckte till seger i M45 och snabbaste age-grouper (1a M45)

12 oktober TRIATHLON VM Ironman Hawaii. Som vanligt en brutal upplevelse både känslomässigt och fysiskt. Lyckades inte bemästra värmen utan fick slita ont sista 20 km på löpet (107a M45) 

Summerar säsongen i siffror:

Antal tävlingar: 14 st

  • 1a platser = 7 st
  • 2a platser = 3 st
  • 3e platser = 1 st
  • 4-6e platser = 2 st
  • 6 eller sämre = 1 st

Kan inte annat än vara grymt nöjd över årets säsong. Ett år som överträffat alla förhoppningar med bra form från januari som sedan höll i sig i stort sett hela året. Hade dock helt klart hoppas på ett bättre resultat på Hawaii men att få till ett perfekt lopp där, kräver något alldeles extra och det har jag på nära håll smärtsamt men ärofyllt fått uppleva.

Jag har bevisligen hittat en perfekt nivå i min träning där jag utifrån mina förutsättningar skapat mig rätt förutsättningar att prestera på topp, över hela året. Detta har jag även lyckats med på majoriteten av mina adepter i TriHARD PT och att se dem utvecklas är något som ger mig väldigt mycket med energi och kraft.

2019 väntar nya mål och nya utmaningar, både idrottsmässigt och med TriHARD PT. Förhoppningsvis flitigt med tävlingar och att man får uppleva känslan av toppform snart igen.

To give anything less than your best is to sacrifice the gift   //  ”Steve Prefontaine”

/